Bra att veta om tillsatser i mat

Detta är del 5 av 7 i serien ’Hållbar mat för familjen’

SERIEN ÄR SKRIVEN AV MARCUS LENNARTTSSON & SUSANNE TÖRNQVIST

Det bästa sättet att som konsument göra sin röst hörd är att inte handla produkter som man inte vill stödja. Min son brukar säga ”tänk mamma, om det fanns en affär där allt i hela affären var nyttigt för kroppen”. Det kanske är en utopi, i en perfekt värld borde åtminstone inget som lanseras som ätbart vara skadligt för våra kroppar.

Men till dess får vi nog inse att livsmedelsindustrin till stora delar fortsätter producera varor på gränsen till vad man kan tycka är moraliskt okej så länge det finns ekonomisk vinning i det. Det man själv kan göra som konsument är att ta reda på hur olika matprodukter påverkar oss och bli medveten i sina köp om vilka tillverkare och vilka produkter man stödjer genom sitt köp.

Synergieffekter

Det är lätt att tänka ”om det säljs i affären så är det safe att äta det och det kanske till och med bra för kroppen”. Nja,…kanske ibland.. eller nej. Det finns faktiskt en hel del produkter mataffärerna som inte alls är bra för oss, och produkter med många tillsatsämnen tillhör ofta den skaran. Tillsatser som blir godkända att användas till mat testas utifrån begreppen att de får inte vara hälsovådliga. Därifrån är steget långt till att vara nyttiga. Man kan alltså utgå ifrån att tillsatser är något som kroppen inte behöver och som den troligtvis blir gladare att slippa.

Ämnenas skadlighet testas på ett ämne i taget och inte i kombination med andra ämnen. När flera tillsatser kombineras i kroppen kan synergieffekter uppstå som gör att ämnena tillsammans blir betydligt mer ohälsosamma än om man åt dem var och en för sig. T.ex. förstärks de ohälsosamma effekterna av glutamat och aspartam av fosfat (som t.ex. finns i coca-cola). Vissa ämnen reagerar ihop med de tungmetaller vi kan råka ha i kroppen redan t.ex. från gamla amalgamfyllningar, vacciner eller östersjöfisk. Varje ämne och produkt godkänns också endast utifrån mängden som finns i den specifika produkten.

Skulle man äta flera olika produkter som innehåller samma ämne finns alltså risk att man får i sig högre halter än vad som anses riskfritt. När ämnen testas utgår man från hur ämnet påverkar en frisk kropp, dvs en kropp som inte lider av t.ex. sömnbrist, stress, förkylning, näringsbrist, diabetes osv.

Läs innehållsförteckningen

Läs på alla produkter du köper. Tänk på att de utan innehållsförteckning är de bästa – gurkan och äpplet behöver ingen förklaring till vad de innehåller. Titta framförallt på de varor du äter på regelbunden basis och se om det finns en liknande produkt med färre eller inga tillsatser. Generellt sett brukar det vara färre tillsatser i ekologiska produkter men kolla för säkerhets skull. Och generellt sätt brukar det vara fler tillsatser i produkter som marknadsförs som glutenfria.

Det är lätt att tro att glutenfria produkter per automatik är nyttiga men tyvärr innehåller de ofta många tillsatsämnen i sin strävan att efterlikna originalprodukten – t.ex. frallor eller rostbröd. På samma sätt kan en hel del vegetariska och veganska alternativ vara fyllda av tillsatsämnen för att försöka efterlikna köttbullar, kycklingnuggets eller korv. Så läs på produktens baksida i stället för framsidan som oftast bara talar om vad produkten inte innehåller (mindre socker, inget kött, glutenfritt osv).

Ja jag vet, det kan ta en stund extra i affären att läsa på förpackningarna, men du behöver bara läsa på produkten en gång, nästa gång du handlar kommer du troligtvis ihåg vilket märke som var bäst. Kom ihåg att det är under ”ingredienser” eller ”innehållsförteckning” du ska läsa, inte näringsdeklarationen, den visar inget om vilka ämnen som ingår i produkten.

Undvik light och nyckelhålsmärkning

Gemensamt för lightprodukter och nyckelhålsmärkning är att de innehåller lite fett. De är en kvarleva från fetträdslan som lanserades på 80-talet och som nu med facit i hand har visat sig vara helt obefogad och direkt skadlig. Produkter som innehåller lite fett blir oftare tråkiga i smaken varför det ofta,(inte alltid men ofta) tillsätts sötningsmedel och/eller glutamat. Läs alltid innehållsförteckningen på light- och nyckelhålsmärkta produkter.

Undvik tillsatser till små kroppar

Små kroppar och framförallt små hjärnor påverkas mycket mer och ibland irreversibelt av giftiga ämnen. Blodhjärnbarriären som skyddar hjärnan genom att inte släppa in vad som helst till hjärnan är inte fullt utvecklad förrän vi är några år. Så både som foster och under de första åren är vi extra känsliga för tillsatser och framför allt excitotoxinerna glutamat och aspartam, se nedan.

Lär dig värstingarna

För 10-15 år sen användes nästan alltid E-nummerbeteckningen på tillsatser, men efter skriverier i massmedia om skadligheten hos vissa ämnen övergick många matproducenter till att skriva ut namnet i stället för att använda E-numret, t.ex. låter sukralos trevligare att äta än E955. En enkel regel att utgå ifrån är att om du inte vet vad en ingrediens är för något så låt bli att äta den. Riktig mat behöver inte innehålla krångliga ord som polyglycerolpolyricinoleat (ett emulgeringsmedel vanligt i t.ex. choklad).

Det finns dock några specifika tillsatser som jag starkt rekommenderar att undvika som t.ex. aspartam, glutamat, HFCS och citronsyra. Eller nej, helt ärligt skulle jag säga undvik alla. Men jag ska berätta lite mer om några väl utvalda för att skrämselmotivera dig att undvika dem.  

Aspartam och glutamat:

Bägge räknas till excitotoxinerna och kan ha allvarlig inverkan på nervsystemet och hjärnan. De kan ge direkta bieffekter som diarré, huvudvärk, trötthet, humörsvängningar, eller pirrande och stickande känsla i olika kroppsdelar. Skador kan uppstå redan på fosterstadiet och visa sig senare i livet så som störd ämnesomsättning, övervikt och minskad fertilitet.

Excitotoxinerna kan också de bidra till att påskynda förloppet vid nervsjukdomar som bl.a. Alzheimers, Parkinsons och ALS. Glutamaterna påverkar även inlärning och impulskontroll och kan bidra till ADHD, och aspartam kan bidra till blodsockerstörningar och depression. Inga mysiga ämnen alls med andra ord. Det finns flera olika varianter av E-nummer på temat aspartam och glutamat som t.ex. kaliumglutamat, glutaminsyra och monoammoniumglutamat.

HFCS – high fructos corn syrup:

Ett sötningsmedel gjort på majs och kallas även för majssirap, modifierad majsstärkelse eller isoglukos. Det kan dels bidra till sjuklig fetma genom att irreversibelt förstöra metabolismen men framför allt är det mycket beroendeframkallande och kan programmera om belöningssystemet i en helt frisk hjärna till att bli en beroendehjärna. Och har man en gång utvecklat beroende går det inte att bli av med det (även om det går att behandla och leva ett friskt liv). Ämnet är vanligt förekommande i godis och läsk.

Citronsyra E330:

Ämnet anses enligt livsmedelsverket i sig inte kunna ge allergiska reaktioner men mycket tyder dock på att citronsyra ihop med andra ämnen och förutsättningar kan förvärra en hel del tillstånd, framför allt hos de som redan har allergier. Många allergiker uppger att deras tillstånd förbättras eller till och med helt försvinner då de utesluter citronsyra ur kosten. Det verkar gälla för olika allergier som t.ex. pälsdjursallergi, hösnuva, pollenallergi, kliande eksem, astma och svullnader. Även personer med matöverkänslighet och tillhörande problem med värk och uppsvullenhet i mag- och tarmkanalen har upplevt förbättringar genom att undvika citronsyra.

Ämnet kan förekomma i allt från ost, läsk, krämer, sylt till hudvårdsprodukter. I innehållsförteckningen kan det stå citronsyra, citric acid, E330-E333 eller E472c.

AZO-färger:

Syntetiskt tillverkade färgämnen som förbjöds i Sverige på 80-talet men som sedan 1999 är tillåtna igen pga EU-lagstiftning. Kan förekomma i bl.a. färgglatt godis, stenbitsrom, marmelader och likörer. De återfinns bland E-nummerserien som börjar på 1, t.ex. E102, E122, E155.

Socker:

Jag vet att socker per definition kanske inte räknas som en tillsats men med tanke på alla dess biverkningar kan jag ändå inte låta bli att nämna det. Socker förknippas oftast med karies och övervikt, men det är bara toppen på isberget. Liksom HFCS programmerar upprepad användning av socker om hjärnans belöningscenter och banar på så sätt väg för framtida tyngre beroenden.

Socker rubbar serotoninbalansen och påverkar därigenom allt från humör, koncentrationsförmåga, förmåga att känna empati och samhörighet, självförtroendet och den psykiska hälsan. Utöver att det kan leda till depression, dimhjärna, rastlöshet och psykisk ohälsa bidrar det även till en mängd olika fysiska problem så som sömnstörningar, kronisk smärta, kronisk trötthet, diabetes, autoimmuna sjukdomar, sänkt immunförsvar, huvudvärk, benskörhet, cancer, njurskador, sköldkörtelproblem, utbrändhet… för att bara nämna några.

Skribent: Susanne Törnqvist, kostrådgivare med expertis inom sötsug och beroende www.susannetornqvist.se

Vi hjälper dig att hitta prylarna för matlagning och dukning i naturliga och miljövänligt hållbara material.