Lämplig mat för små barn

Det här är del 6 av 7 i serien ’Hållbar mat för familjen’

SERIEN ÄR SKRIVEN AV MARCUS LENNARTTSSON & SUSANNE TÖRNQVIST

När det gäller mat till barn (eller egentligen till vem som helst) så rekommenderar jag att man tänker utifrån vad som är naturlig mat. Ostbågar och snabbmakaroner i all ära – men de har inte ingått som en del av vår naturliga föda. (Inte för att man kanske ger just ostbågar till små barn, men ni förstår poängen). Våra kroppar har inte evolutionsmässigt sett anpassat sig till den höga grad av processad mat som vår vardagsmat består av nuförtiden. Ju mer naturlig föda desto gladare blir våra celler, det gäller både stora och små kroppar.

Introducera grönsaker tidigt

Små barn tycker ofta om grönsaker. De kan mycket väl tycka om oliver, rödlök, avokado, broccoli, blomkål och andra grönsaker som äldre barn ratar. Trixet är att introducera det tidigt i livet och hålla kvar det som ett stående inslag. En liten plocktallrik med olika grönsaker (givetvis utifrån tuggförmåga) är något som man kan servera dagligen till både små och stora barn (och vuxna förstås).

Bär

Bär är fantastiska vad gäller smak och näringsämnen och bör vara ett lika viktigt inslag på matbordet som grönsaker. Självfallet är de man plockar i trädgården eller skogen de allra nyttigaste men det går utmärkt även med de som finns i frysdisken. En burk med tinade frysta blåbär är lätt att ta med som utflyktsmat och uppskattas av de flesta smaklökar.

Vatten bästa drycken

Vatten är helt klart det bästa att servera i dryckesväg. Vill man kan man smaksätta med t.ex. gurka, citron, frysta bär, mynta eller svalnat örtte. Vänta med att introducera juice, saft eller läsk så länge det är möjligt.

Mixerstav

Mixerstaven måste vara en av de bästa uppfinningarna. Framförallt för den som vill göra egen barnmat och undvika att köpa småbarnsmat på burk. Med mixern kan man lätt blanda till kombinationer som man annars kanske inte hade tänkt sig att de passar ihop, det är bara att prova sig fram. Mango och broccoli, hallon och blomkål, päron och sparris – testa och prova. Det som blir över kan man frysa in och äta som glass.

Mjölk

För många svenskar är mjölken lite av en helig ko och att komma med antydningar om att det kanske inte är så nyttigt med mjölk är lite som att svära i kyrkan. Råden nedan är inget som återfinns bland livsmedelsverkets rekommendationer men jag tycker det finns några viktiga aspekter att ta upp när det gäller mjölk eftersom mjölkprodukter ofta rekommenderas till små barn.

• Om ditt barn lider av återkommande förkylningar, är konstant snorigt, har problem med luftvägarna, upprepade bihåleinflammationer, ögoninfektioner eller öroninfektioner så testa att ta en månads uppehåll från mjölkprodukter (även laktosfria alternativ). Om barnet blir bättre så är det en tydlig indikator på att de har problem med att bryta ner mjölken vilket gör immunförsvaret överbelastat. Det här rådet gäller för återkommande problem, inte en enstaka förkylning eller lite ont i halsen.

• Om du ammar och har ditt barn har kolik kan du prova att själv utesluta mjölkprodukter ur kosten och se om det gör någon skillnad. Om barnet är överkänsligt för mjölk bör du märka en förbättring inom en tvåveckorsperiod.

• Många med pollen- och pälsdjursallergier upplever stora förbättringar när de utesluter mjölkprodukter ur kosten.

• Använd mjölkprodukter som get och får som komplement. Det finns både som hyvlingsbar hårdost, bredbar mjukost och mjölk. De flesta affärer har ostalternativ från get eller får, men kanske inte mjölk och vissa affärer säljer mjölken fryst. Fråga i din affär vilka möjligheter som finns.

Vetemjöl

Vetemjöl räknas till mat med sockerliknande effekt eftersom det blixtsnabbt omvandlas till glukos och gör att blodsockret skjuter i höjden och det kan liksom socker programmera om hjärnans belöningscentra. Höga blodsockertoppar kan på sikt leda till att man utvecklar diabetes, det skapar en stress i kroppen och hänger ofta ihop med humörsvängningar.

Vänta:

Vänta med att introducera vetemjöl, ju längre desto bättre. Varken små eller stora tarmväggarna tycker om vetemjölets klisterliknande effekt som kan ge både gaser och värk (dock är vetemjöl ypperligt att använda som miljövänligt tapetklister). Eftersom vetemjöl stimulerar belöningscentrat blir produkter gjorda på vetemjöl lite extra goda. Det gör att när man väl har introducerat snabbmakaroner är det svårt att i efterhand komma med fullkornspasta, bättre då att börja med alternativa pastasorter på bönor, linser, bovete eller fullkorn.

Läs innehållsförteckningen:

Se till att inte äta vetemjöl i onödan, det kan finnas i framförallt i olika köttprodukter och halvfabrikat, och givetvis i sånt som bröd, pasta, tortilla och liknande. Även produkter som marknadsför sig som fullkorn kan ofta innehålla vetemjöl också, så läs alltid baksidan och inte bara framsidan av produkten.

Välj andra mjölsorter:

Det finns massor med andra sorters mjöl att tillgå idag, så det är fullt möjligt att byta ut vetemjölet. Tänk på att man ofta behöver justera recepten något eftersom inga andra mjölsorter har vetemjölets fluffighet, men idag finns en uppsjö av recept på nätet för alternativ till vetemjöl. Välj fullkornsbröd, gör pannkakor och våfflor på bovetemjöl (bovete är en en ört och har inget med vete att göra), gör egen välling på kikärtsmjöl, byt pastasort.

Socker

Ja, det är förstås en viktig punkt att ta upp eftersom det för många är en central del när det ska mysas och firas, och det är något barn lär sig snabbt. Vissa forskare hävdar att om socker hade introducerats idag hade det inte blivit godkänt som livsmedel. Jag tänker inte rabbla alla problem och sjukdomar som socker kan bidra till (eftersom listan är låååång) men jag ska ta upp några aspekter som kan vara bra att tänka på.

Vänta:

Första tipset är att vänta med att introducera socker så länge det bara går! Vänta, vänta och vänta! Ju längre desto bättre. Barnet kommer stöta på det förr eller senare ändå.

En huvudregel kan vara att vänta med socker tills barnet är så pass stort att man kan föra ett resonemang och förklara vad som händer i kroppen och varför det inte är bra för kroppen, så kan barnet själv vara med och avgöra om de vill äta det eller låta bli.

Belöning:

Försök undvika att använd godis eller mat som belöning vid t.ex. pottträning.

Mys:

Försök så länge det går att inte koppla ihop mys med ätande. Det är annars lätt att det mysiga kopplas ihop med vad man äter istället för att man är tillsammans. Och här gäller det att fundera på hur man som vuxen förhåller sig till fredagsmyset – är det att familjen är samlad eller är det vad som serveras i skålarna på soffbordet som är det viktigaste för myset?

Läs innehållsförteckningen:

85% av sockret vi får i oss är dolt i den ”vanliga” maten. Allt från tacokryddan, yoghurten, leverpastejen, brödet, den konserverade majsen – you name it, det finns socker i määäängder av produkter. Så ta för vana att läs innehållsförteckningen.
Mer om information om sötsug får du i nästa mail som handlar om mat för större barn.

Skribent: Susanne Törnqvist, kostrådgivare med expertis inom sötsug och beroende www.susannetornqvist.se

Här hittar du nappflaskor, barnservis och bestick i naturliga material från flera olika varumärken och återförsäljare.