fbpx

KemikalieKollen lär dig tyda innehållsförteckningen

Provrör

Hur kan vi få kunskap om hur kemikalier som används i ekologiska och naturliga produkter tillverkas? Ibland kan vi förföras av lockande förpackningar och lovande budskap, men hur står det till egentligen?

Det kan Carina Lagerstedt Nilsson reda ut. Nu är hon aktuell med sin nylanserade tjänst KemikalieKollen.nu. Där kan du enkelt söka på en ingrediens som ingår i hudvård som går under begreppet ekologisk och naturlig och därmed få reda på vad de olika ingredienserna egentligen står för, vilka processer som de har genomgått, ämnets ursprung och mycket annat. Perfekt för dig som är nyfiken och vill veta mer om vad du använder på kroppen och för dig som tycker att det är viktigt att veta vad vi betalar för när vi står där i hyllan och väljer. Är det en slagkraftig marknadsföring eller ett mer ”äkta” innehåll vi köper? Conscious Deal har förhört sig om hur KemikalieKollen kan göra oss klokare.

– KemikalieKollen är skapad i syfte att på ett enkelt sätt informera oss vanliga konsumenter hur kemikalierna i ekologiska och naturliga produkter har tillverkats, berättar Carina som har utvecklat tjänsten KemikalieKollen.

Du får reda på hur den naturliga råvaran har bearbetats inom industrin och på vilket sätt man har sammanfogat det bearbetade materialet med andra raffinerade kemikalier. Du får också veta om processen har utförts i närvaro av andra industriella kemikalier.

KemikalieKollen skulle kunna jämföras med t ex Tillsatsappen för livsmedel som Konsumentföreningen i Stockholm står bakom eller E-nummerguiden från föreningen Äkta Vara med den skillnaden att KemikalieKollen innehåller mycket mer information och istället är inriktad på ekologiska och naturliga hygien-, och hudvårdsprodukter.

Hur kan jag som konsument använda kemikaliekollen?

– Som konsument har man nytta av KemikalieKollen när man vill veta mer om hur en kemikalie har producerats. Låt säga att du har skickat frågor till en produkttillverkare om hur en viss kemikalie är framställd och tillverkaren inte kan lämna ut någon information eller har någon kunskap om detta. Eller låt säga att du ska köpa en ekologisk lotion och du vill veta hur en viss kemikalie i produkten är tillverkad. Då kan KemikalieKollen vara till hjälp, förklarar Carina

Jag vill medvetandegöra att vi alltså får fler och inte färre kemikalier

Målet är att fler konsumenter ska få en chans att kunna ta reda på vad det är man faktiskt lägger sina pengar på. Min önskan är att fler blir medvetna om att det, inom eko-industrin likväl som inom den konventionella industrin, hela tiden produceras nya kemikalier. Jag vill medvetandegöra att vi alltså får fler och inte färre kemikalier och jag tänker att KemikalieKollen skulle kunna bli en värdefull resurs för oss konsumenter, precis om till exempel E-nummerguiden. Jag tänker att det här är viktigt speciellt nu när vi skulle behöva konsumera mindre istället för mer.

Inspiration och research har banat vägen

Jag inspirerades väldigt mycket av boken ’Den hemlige kocken’ av Mats-Eric Nilsson, då den gavs ut och inspireras hela tiden av föreningen Äkta Vara i mitt arbete med min app RekoKollen men också nu under mitt nuvarande skapande av KemikalieKollen.

”Man kallar dessa kemikalier för biobaserade och så vips så är de ok att använda i produkter som är godkända av ett certifieringsorgan”

 I dagsläget finns det ingen ”Äkta Vara”-märkning för just hudvårdsprodukter och jag hoppas att om man som konsument blir mer medveten om vad det är man lägger sina pengar på så blir det enklare att också göra ett aktivt val.

Som nyfiken konsument har jag under årens lopp lärt mig att många produkter som marknadsförs som just ekologiska eller naturliga ofta innehåller kemikalier som är sammanfogade med andra kemikalier så att det blir till en ny kemikalievariant. Industriella produktionsprocesser som anses vara minimala i dessa sammanhang är bl.a. bearbetning med högt tryck eller hög värme, delning av molekyler med hjälp av enzymer och användning av labbodlade mikroorganismer.

Dessutom kan färdiga kemikalieblandningar även innehålla andra industriella kemikalier som t ex konserveringsmedel eller andra hjälpämnen såsom maltodextrin eller citronsyra som också är industriellt producerade. Men detta redovisas inte på etiketten.

Kemikalier som annars tillverkas inom petroleumindustrin kan idag framställas genom exempelvis fermentering (med hjälp av mikroorganismer). Man kallar då dessa kemikalier för biobaserade och så vips så är de ok att använda i produkter och i handelsblandningar som är godkända av ett certifieringsorgan. Poängen är att det fortfarande handlar om industriellt raffinerade kemikalier. Det är inte kallpressade oljor och det handlar alltså inte om ”äkta vara”. I min värld finns det ingen anledning att använda dessa kemikalier i hudvårdsprodukter, men jag är som sagt ingen kemist utan bara en helt vanlig konsument, informerar Carina.

Dålig transparens och patent som omöjliggör information

– Alla år då jag har haft kontakt med myndigheter, tillverkare, återförsäljare, kemikalieindustrin, certifieringsorgan och forskare/kemister har gett mig många insikter, bland annat att ju fler ingående frågor jag ställde ju besvärligare ansågs jag vara, berättar Carina.

Det blev ju såklart inte bättre av att jag med tiden fick vetskap om att de kemikalier som tillåts i eko/naturliga produkter många gånger har utvecklats av större företag som BASF, Cargill eller DuPont samtidigt som dessa industrier tillverkar fungicider, insektsmedel, herbicider (BASF), utvecklar rapshybrider som är så kallat Roundup Ready (Cargill) samt bistår andra industrier med konserveringsmedel som är kompatibla med de flesta formuleringar för jordbruksbekämpnings-medel (DuPont).

Ja, detta skaver något enormt. För att inte tala om alla patent som gör att jag som vanlig konsument oftast inte får tillgång till de olika produktionsprocesserna – inte ens om jag frågar certifieringsorgan såsom NaTrue och Ecocert men även COSMOS. Slutsatsen jag har dragit är att fokus ligger mer på grön kemi, hållbarhet och en cirkulär ekonomi, vilket absolut inte är dåligt, tvärtom jättebra att man t ex tar tillvara på livsmedelsavfall, men det handlar oftast inte om ”äkta vara”. Jag tänker att vi istället måste minska vår konsumtion och på så sätt minska avfallet. Jag är mer för ”downshifting”, menar Carina.

Har fått hård kritik

– Det är kanske inte så många som känner till att jag under årens lopp har bloggat och att jag på grund av detta fått ta emot en del sågningar för att jag lyfter de frågeställningar som jag gör. Själv tycker jag inte att det är konstigare än att kika på innehållsförteckningen när jag går i mataffären för att köpa mat och det gör jag vare sig det är konventionella eller ekologiska livsmedel.

En del anser att jag smutskastar företag och fabrikanter och jag har fått sarkastiska kommentarer och vissa tycker att min kritik är ”rent av löjlig” och att jag till exempel ”ställer till med mycket väsen för ingenting”. I detta vill jag poängtera att alla är vi olika och vi lägger olika vikt vid olika värderingar och det finns inget rätt eller fel. Men jag har lärt mig att om man väljer att läsa innehållsförteckningen så ges man också möjlighet att välja bort kemikalier som man inte vill använda. Så är det inom många andra områden, t ex om man ska köpa en stekpanna (välja bort teflon?), om man ska köpa textilier (välja bort silke?) om man ska köpa mat (välja bort tillsatser?) etc. Jag menar att det är inget konstigt! Åtminstone ses det inte längre som radikalt.

Visst kan jag vara tuff i hur jag uttrycker mig på min blogg och jag använder inte fackspråk utan uttrycker mig bara på det sätt som är enklast för mig. Jag förstår inte riktigt att det jag skriver kan sticka så i ögonen på folk för rimligtvis skulle det underlätta för många konsumenter med en större transparens, anser Carina.

”Vissa tycker att min kritik är rent av löjlig”

– Det finns naturligtvis även många därute som tackar mig för det jag gör och som puffar på mig när det är tufft och det är jag otroligt tacksam för.

Ofta funderar jag över hur jag som är högkänslig faktiskt har haft modet att göra det jag gör, för det skulle kunna tära på vem som helst. Men med åren har jag lärt mig att det är jätteviktigt att gå min egen väg, att lyssna inåt och känna efter vad som är viktigt för mig själv och att välja bort personer som påverkar mig negativt. Under många år i mitt liv har den berömda väggen många gånger komplicerat saker och ting för mig och en dag då jag återigen satt framför arbetsförmedlaren insåg jag att frågan ”Vilket jobb ska jag söka?” måste ersättas av frågan ”Vilket liv vill jag leva?”. Men det simplifierar och komplicerar allt! Och på den vägen är det.

Vad är din drivkraft?

– Det är många pusselbitar som tillsammans bildar bakgrund till KemikalieKollen och dessa pusselbitarna har lagts under cirka 20 års tid.

Jag är introvert och högkänslig och jag har grundat Svenska Nätverket för Introverta därför att jag upplever det som ganska tufft att leva i en värld där extroversion är normen. Jag är en tänkare och många klokskaper föds när jag får vara ensam och tänka. Som högkänslig är jag alldeles för samvetsgrann och jag avskyr lögner och orättvisor, därför kan jag, på både gott och ont, bli ganska rebellisk ibland.

Bakom idéerna ligger nästan alltid en stark känsla av att synliggöra till exempel ett problem eller orättvisor och en stark vision om att förändra. Ofta gör jag djupdyk i något ämne under längre perioder då saker som fångar mitt intresse får ett enormt fokus och KemikalieKollen och RekoKollen är typexempel på detta.

För min egen del har mycket handlat om att lära mig nya saker som jag inte har haft någon som helst kunskap om – både tekniska detaljer och kemifrågor som det handlar om i just detta fallet.

Som mamma skapades mer medvetenhet om innehåll i hudvårdsprodukter

– Att bli mamma gjorde mig plötsligt mycket mer medveten om innehållet i hudvårdsprodukter. Det är en story som jag tror att jag delar med väldigt många föräldrar. Detta är min första pusselbit.

Jag dammsög Apotekets hyllor och förstod till sist att innehållet i deras produkter kanske inte var sådär lajbans, så jag letade vidare och fann Body Shop och höll till där ett bra tag – tills jag hade lärt mig ännu mer om kemikalierna som användes. Då sökte jag mig istället till mer nischade ekobutiker och allt eftersom så förstod jag att jag inte kunde hitta det jag egentligen sökte, nämligen produkter med ett mindre bearbetat och istället mer äkta innehåll.

”Produkter som marknadsförs som just ekologiska eller naturliga innehåller ofta kemikalier som är sammanfogade med andra kemikalier så att det blir till en ny kemikalievariant”

Som mamma och konsument ville jag få kunskap om vad det egentligen var som jag betalade för och redan när barnen var små började jag därför blogga om mina upptäckter. Jag var så himla besviken och frustrerad så tonen jag hade på min blogg då var nog ganska hård, ha ha. Med tiden har jag lärt mig att inte uttrycka mig hur som helst, inte ens på sin privata blogg.

Med tiden funderade jag alltmer över hur kemikalier i just ekoprodukter framställdes – t ex hur växten/grödan/livsmedelsavfallet bearbetades när det väl kom till fabriken – hur många bearbetningssteg behövdes från skörd till färdig kosmetisk råvara, sen funderade jag över vilka andra kemikalier som behövdes i produktionsprocessen och hur dessa i så fall tillverkades och vilket ursprung de hade.

Startade egen försäljning

– Då för femton år sedan insåg jag att det var otroligt få produkter som hade ett innehåll som gjorde mig nöjd och det var där och då som jag insåg att jag var tvungen att själv bli företagare med idén om att endast sälja produkter med ett mer äkta innehåll. I den vevan hittade jag Akamuti som hade det jag sökte. Produktsortimentet utökades snart med Vermont Soap Organics som jag blev så glad när jag upptäckte. Andra produkter i sortimentet var mensskydd av tyg och natursvamp men även ekologiska hundhalsband. Dessa produkter introducerade jag i Sverige med mitt företag. Även pappersprodukter av elefantbajs från Elephant Dung Paper i Thailand och annat smått och gott.

Jag valde att efter några år lägga ner min firma, dock fortfarande frustrerad över att det skulle vara så himla svårt att som konsument hitta produkter som innehöll färre och mindre bearbetade kemikalier – ett mer äkta innehåll, och så växte idén att jag kanske skulle skapa en hemsida där jag listade sådana produkter, för rimligtvis borde det finnas fler som jag därute som efterfrågade samma sak.

Utveckling av appen Rekokollen

– Det ena ledde till det andra och kunskapen jag hade med mig ledde sedermera till att jag lanserade min app RekoKollen. Emellertid kände jag mig otillfredsställd eftersom min app enbart visar vilka produkter som har ett mindre bearbetat och ett mer ’äkta’ innehåll, den synliggör inte för konsumenten vilka kemikalier som hittas i ekologiska och naturliga produkter.

Det är ju bara jag som verkligen förstår vilket jobb det faktiskt ligger bakom för att en produkt ska kunna godkännas i min app. Min djupa besvikelse över att vi konsumenter inte får tillgång till information om hur kemikalierna som godkänns i eko/naturliga produkter produceras fick mig att fundera över hur jag skulle kunna lösa det här problemet trots att jag bara är en helt vanlig konsument. Istället har jag exempelvis använt mig av en stor mängd olika databaser men samtidigt även haft kontakt med myndigheter, certifieringsorgan och kemikalieproducenter, för att få en så komplett information som möjligt.

Så föddes idén till kemikaliekollen

– Det var någonstans här mellan min app som inte egentligen gav någon bakgrundsinfo och mitt bloggande som jag bestämde mig för att skapa en svensk tjänst för vanliga konsumenter där man ska kunna hitta information om kemikalier som används i just ekologiska och naturliga produkter. Detta trots min avsaknad av skolning inom kemi. Den sista pusselbiten som avgjorde saken kom istället att bli min egen nyfikenhet i kombination med att jag avskyr lögner och orättvisor. Detta är drivkraften som motiverade mig att skapa tjänsten KemikalieKollen.

Det här är Carinas tips när du handlar från ekohyllan:

  • Handla färre produkter. En fast tvål till både kropp och knopp, samma salva till både händer och fötter och en olja eller smör istället för lotion. Tänk ”Less is more”.
  • Leta efter namn som låter naturligt och som är lätta att uttala som exempelvis oil, extract, butter, herb/plants, sea salt eller clay. (olja, extrakt, smör, örter/växter, havssalt eller lera) och produkter som innehåller förtvålade eller försåpade oljor. Dessa skrivs ut som exempelvis Sodium Cocoate och Sodium olivate respektive Potassium Cocoate och Potassium olivate.
  • Välj bort kemikalier med ändelsen ”gum” – ursprunget är i princip alltid labbodlade bakterier och svampar (t ex svartmögel) samt kolhydrater med okänt ursprung (kanske från industriavfall som inte ens behöver vara ekologiskt)
  • Köp produkter från små lokala företag som tillverkar sina produkter i små batcher. Risken är mindre att du då får produkter som innehåller kemikalier producerade av storindustrin. Det som produceras lokalt är värt att vara rädd om.
  • Köp helst produkter från ekohyllan men bli inte förförd av snygga förpackningar och ekomärkningar. Läs alltid innehållet och se till att du lär dig vad det är du betalar för. Använd gärna KemikalieKollen.

Var även uppmärksam på:

  • Extrakt kan ibland kan vara konserverade eller innehålla hjälpämnen samt att oljor och smör ibland är deodoriserade (lukt och smak borttagen) med hjälp av till exempel citronsyra (från svartmögel).
  • Uttrycket ”Less is more” kan betyda industriellt designade kemikalier och behöver inte stå för ”äkta vara”.
  • Trots att en produkt innehåller naturliga oljor, extrakt, smör, salt och lera så kan den även innehålla andra mer raffinerade kemikalier.
  • När det gäller växter så håll utkik efter latinska växtnamn som till exempel Cocos Nucifera Oil och Olea Europaea Oil som är kokosolja resp. olivolja. INCI-namn som exempelvis Coco-caprylate/caprate, Glyceryl Stearate eller Cetearyl Olivate är inte namn på växter utan istället är dessa tillverkade av raffinerade oljor och sammanfogats med andra raffinerade kemikalier.
  • Att en produkt är ekocertifierad betyder inte att den innehåller så få ingredienser som möjligt. Det värsta ekoexemplet jag har varit med om är ett innehåll beståendes av 48 kemikalier varav 9 var ekocertifierade. Inte heller är en ekocertifiering en garanti för att en produkts hela innehåll är helt och hållet vad jag skulle kalla för äkta vara. Sen finns det produkter som inte är ekocertifierade som faktiskt har ett helt äkta innehåll. Det finns företag som har valt att inte ekocertifiera sina produkter eftersom de tycker att certifieringsorganen inte har tillräckligt höga krav. Men utöver det finns det också många småföretagare som tillverkar produkter med ett helt naturligt och ekologiskt innehåll som inte har råd att certifiera sina produkter. Det kan vara viktigt att komma ihåg detta.
  • På många bloggar men även andra ställen på nätet kan man läsa att ”produkterna innehåller inga kemikalier” eller är ”kemikaliefria”. Särskilt påtagligt är fenomenet om man läser engelska sidor. Men allt innehåller kemikalier. Tänk på det.

Så fungerar kemikaliekollen.nu

Med tjänsten får du veta hur den naturliga råvaran (spannmålen, bären eller frukterna) har bearbetats inom industrin och på vilket sätt man har sammanfogat det bearbetade materialet med andra raffinerade kemikalier. Du får också veta om processen har utförts i närvaro av andra industriella kemikalier.

Du kan söka på kemikaliens svenska namn, INCI-namn eller på dess funktionsnamn som t ex emulgeringsmedel alternativt på kemikaliens CAS eller E-nummer.

Detta får du tillgång till när du prenumererar på kemikaliekollen.nu:

  • INCI-namn
  • Svenskt namn
  • Kemikaliens funktion (emulgeringsmedel, förtjockningsmedel, stabiliseringsmedel, tensid, konserveringsmedel osv.)
  • Tillverkning (hur ser de olika bearbetningsstegen ut för att just denna kemikalie ska kunna bli till det den är? – Vilka processer har använts och vad innebär de?
  • Råmaterial (råvaror) som används i processen, t ex industriellt producerade kemikalier, oljor/fetter/spannmål/industriellt avfall, enzymer/biotekniskt odlade mikroorganismer osv.
  • Ursprung (är ursprunget enbart kallpressad olja eller är ursprunget en eller flera dessförinnan industriellt raffinerade/bearbetade kemikalier från andra industriellt raffinerade råmaterial?)
  • Hur presenteras kemikalien i handeln? Ex. ”Vegetabilisk emulgator”, ”Utvinns ur citrusfrukter” eller ”Växtfiber”. Vilka namn har exempelvis olika handelsblandningar och vad innehåller dessa blandningar?
  • Kommer kemikalien från palmolja?
  • Synonymer
  • E-nummer
  • CAS och EC-nummer
  • Marknad (marknadsvärde samt hur många ton av kemikalien som tillverkas/importeras inom EU per år)
  • Inom vilket produktområde används kemikalien, t ex kosmetika, rengöringsprodukter, kitt/spackel eller beläggningsprodukter
  • Kortfattad sammanfattning
  • Är kemikalien godkänd av något certifieringsorgan?
  • Referenser

Här hittar du kemikaliekollen.nu

En tankeställare

I skrivande stund finns 104 nyligen lanserade biobaserade kemikalier. Hur många av dessa kan du hitta i produkter som marknadsförs som just ekologiska/naturliga? Källa: https://cosmetics.specialchem.com/selectors/bb-true/rl-true

JUST NU KAN VI ERBJUDA VÅRA LÄSARE 20% PÅ KEMIKALIEKOLLEN

Använd kampanjkod: consciousdeal

Gå till kemikaliekollen HÄR

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *